Särjordning med DYN11-transformator fixar störnings-problemen på elnätet!

Särjordad (DYN11) isoler-
transformator.
Tre installationer av 3-fas transformatorer,
400-400 volt, med eget jordtag.

Här kommer det foto på tre olika installationer med (en 3-fas) särjordad transformator.
Eftersom transformatorn är särjordad, dvs ”isolerad” från elverkets PEN-ledare, så benämns ofta transformatorn som en isolertransformator.
Dessa har eget jordtag på sekundärsidan.
Detta avslutas med ett resonemang om transformatorer.
Reviderad: 25-03-11 (med DYN11 & 2012; upplagd 2004-10-07).
Copyright © 1993 – 2025, Thorleif Sand - www.malfall.se
Filnamn: trafo _00d.odt (LibreOffice) → URL: www.malfall.se/emc/elsan/trafo.html

E-post se hemsidan www.Malfall.se och KONTAKT

Håller på att uppdatera.
– Ha tålamod, och återkom gärna med
konstruktiv kritik – TACK!

Innehållsförteckning - punkter:

1. Forskning & publikationer från Luleå tekniska universitet (LTU).
2. Orsaken till störningar, grupperas enligt dessa EMC-grunder.
     2.a) Gemensam strömbana/impedans och jordanslutning – “nätkoppling”,
     2.b) Kapacitiv koppling – ett närfältsproblem,
     2.c) Induktiv koppling – ett närfältsproblem,
     2.d) Radierad koppling ”strålning”– ett fjärrfälts-problem,
3. Eget jordtag – Och ”absolut inte” potentialutjämning.
4. Särjordad isolertransformator – löser gissel med störningar på PE!
     Inkoppling av särjordad DYN11, 3-fas transformator (fallstudie 1 & 3).
5. Särjordad transformator fixade misslyckade elsaneringen (fallstud. 1).
6. Inkoppling av särjordad transformator i carport (fallstudie 2) (5).
7. Inkoppling av särjordad transformator i friggebod (fallstudie 3).
8. Kan man jorda bort störningar?
9. Lite snack om transformatorer.
10. Montering av ferritringar på ledarna.
11. REFERENSER

1. Forskning & publikationer från Luleå tekniska universitet (LTU).

Denna forskning bevisar att man tvingas ”isolera sig från elverkets PEN-ledare, för att minimera risken att ”importera” störningar från elnätet utanför bostaden.

Sökresultat från -- LTU:s hemsida:

a. INCREASED POLLUTION IN THE PROTECTIVE EARTH
Åke Larsson ; Martin Lundmark ; Janolof Hagelberg
Läs 6-sidigt PDF-dokument

b. HIGH-FREQUENCY NOISE IN POWER GRIDS, NEUTRAL AND PROTECTIVE EARTH
Martin Lundmark
Läs PDF-dokument på 12 sidor

c. The use of protective earth as a distributor of fields and radiation
Lundmark, M. , Hagelberg, J-O. , Larsson, A. , Byström, M.& Larsson, Å. 2000 i:
Biological effects of EMFs: [Millennium International Workshop on Biological Effects of Electromagnetic Fields] ; Heraklio, Crete, Greece, 17 - 20 October 2000 ; proceedings. Kostarakis, P. (red.). Heraklio: Workshop on Biological Effects of Electromagnetic Fields
Läs PDF-dokument på 118 sidor <http://pure.ltu.se/portal/files/2226019/Paper.pdf>
http://pure.ltu.se/portal/da/publications/the-use-of-protective-earth-as-a-distributor-of-fields-and-radiation%2849c14ff0-a4af-11dc-8fee-000ea68e967b%29.html

2. Orsaken till störningar, grupperas enligt dessa EMC-grunder.

EMC-problematiken och grunderna – en liten repetition. (läs om EMC på start-sidan).
Forskningen från LTU (punkt 1 ovan) [2] , baseras bl.a. på nedanstående grunder i att bekämpa störningarna från teknisk utrustning de s.k. EMC-reglerna.

En del av detta kan du läsa om i referens (se dessa i nedanstående länkar) [1] .
Man säger att EMC-problematiken kan delas upp i 4 delproblem – orsaker.
Detta är viktigt att veta då man skall få förståelse och att kunna mäta dessa, och därefter slutligen vill ”förebygga” dessa störningar.
Eftersom dessa 4 olika typer av störningarna skall bekämpas på skilda sätt så listar jag dem här.
Orsaken till störningar, kan ha flera orsaker och grupperas enligt dessa grunder:

2.a) Gemensam strömbana/impedans och jordanslutning – “nätkoppling”,

eller för att använda engelska, ”Common Impedance (ground) Coupling” & “Mains Coupling” [1a, page 4 & 1b, page 7].
Ett belysande exempel med ”gemensam strömbana” – och upphov till störningar – är uppbyggnaden av vårt 3-fas elnät (lågspänningsnät), med sitt 4-ledarsystem (TN-C- eller TN-C-S-system), där man använder en gemensam PEN-ledare!
Viket innebär störningar och ström-transienter på de tre fasernas laster, ”går tillbaka” på den gemensamma returledaren, neutralledaren, som därmed blir den mest störda ledaren i systemet. Eftersom spänningsfallet i N-ledaren ”avspeglas i den gemensamma PEN-ledaren från transformatorn, så är störningarna på skyddsjorden/PE-ledaren (i TNC-S systemet ett faktum. Bevisat i de tre vetenskapliga referenserna från, LTU, Luleå Tekniska Universitet [2a, 2b och 2c].
P.g.a. den gemensamma PEN-ledaren har man erhållit det mest ogynnsamma förhållandet genom att ramla ned i ”fallgrop nr 1 – ”Common Impedance Coupling – i EMC-reglerna, vilket innebär att. alla störningar blir direkt galvaniskt kopplade till mantlarna i skärmade ledningar och till plåthöljena på alla vitvaror (dvs. alla dessa har relativt stora ytor att ”stråla” med.

2.b) Kapacitiv koppling – ett närfältsproblem,

där elektriska växelfält (såsom transienter eller pulser) kopplas över till annan teknisk utrustning, eller människor, genom något som ofta kallas för influens [1a, page 5].

2.c) Induktiv koppling – ett närfältsproblem,

där magnetiska växelfält (såsom transienter eller pulser) kopplas över till annan teknisk utrustning, eller människor, (i t.ex. jordanslutningar) genom något som ofta kallas för induktion [1a, page 6]. Där vi genom Faraday's Lag kan få förståelse för den inducerad spänning som genereras i alla andra strömkretsar (även nervsystemet).

2.d) Radierad koppling ”strålning”– ett fjärrfälts-problem,

där ett elektromagnetiska fält alstrar störningar i annan teknisk utrustning, eller människor [1a, page 7].
Här är förhållande mellan E- och H-fältet 377 ohm, vilket inte är fallet i punkt 1.b och 1.c här ovan.

Detta med när-och fjärrfält tas även upp i punkt 2 och 3, i annat dokument, läs dessa avsnitt för att få större förståelse för EMC. Länk till punkt 2 och punkt 3.

3. Eget jordtag – Och ”absolut inte” potentialutjämning.

Använda ord om jordning och potentialutjämning:
Starkströmsföreskrifterna och Starkströmsguiden, som är normgivande inom elinstallationstekniken, använder ordet jordning för hopkoppling med ett jordtag, och man har en särskild term, potentialutjämning, för sammankoppling av metallstrukturer. Med denna terminologi blir potentialutjämning ett specialfall av jordning, som inte är lämplig att använda vid elsaneringar eftersom man då kan få ökade magnetfält och ”dra på sig störningar”. Läs om den misslyckade elsaneringen där potentialutjämning gjorde mig sjukare → "Det är lätt att göra misstag vid elsanering"
Lite om jordning i vårt elsystem (från Wikipedia:
► Jordningssystem och
► läs särskilt avsnittet TT koppling.
Vi kan där läsa om TT koppling:

I ett TT jordningssystem ansluts jordningen genom en lokal anslutning till jord, oberoende av jordningsanslutning vid generatorn/transformatorn. Den stora fördelen med TT jordningssystem är att den är fri från hög- och lågfrekventa störningar som kommer via neutralledaren från apparater anslutna till den. Det är därför som TT jordning alltid har varit att föredra för speciella applikationer som t.ex. telekommunikationscentraler som har nytta av interferensfri jordning. TT jordning riskerar heller inte avbruten neutralledare.

Detta stämmer ju väl överens med de egna erfarenheter, och man får ett samband mella EMC-problematiken och att lösa problem för elöverkänsliga människor.

Då du läst dessa punkterna ovan, hopas jag du vill hålla med om:

inse att jordning (= potentialutjämning, nedjordning) vid "elsanering" kan ge en ökad jordtagsström och därmed magnetfälten (både låga-, och högfrekventa).
Detta pga. av att energi är oförstörbar, och tar ofta bara andra vägar!
kabelbundna störningar är viktiga att "komma åt", de kan finnas på både mantlar och skyddsledare.
Den dränkbara vattenpumpen, är en i högsta grad viktig del av jordningen - antagligen minst lika betydande som jordlinan. Dvs. det som elektrikern och konsulten kallade potentialutjämning vid den misslyckade elsanering. Detta problemet som då uppkom (med jordtagsström och ökade störningar) löste vi med en isolertransformator, som du ser kopplingsschema på i nästa punkt här nedan.
Läs om den misslyckade elsaneringen – Läs mera om Magnetsanera.
I efterklokhetens klara sken, och om insikten att energi är oförstörbar, då kan vi inse att nedjordning av både lågfrekventa och högfrekventa störningar INTE är ett sätt att avlägsna dem. Nej det är i princip lika dumt som att dumpa giftigt avfall i mark eller vattendrag !

4. Särjordad isolertransformator – löser gissel med störningar på PE!

PE-ledare skall skiljas från elleverantörens PEN-ledare.

Uttrycket särjordad stolptransformator användes i högskoleuppsats sidan 21 [ref. 14].
Av ovanstående text, så inser man att vi behöver en egen jordtagsledare – PE-ledare – som skall skiljas upp från elleverantörens PEN-ledare, och detta löstes med en en isolertransformator eller TT-system (som numera är tillåtet).
Då löser vi detta gissel med störningarna på bostadens skyddsledare.

Ett eget jordtag –på isolertransformatorn – löser problemen med, låg- och högfrekventa störningar, samt läckströmmar i PE-ledare och jordtag (s.k. jordtagsström)!

Inkoppling av särjordad DYN11, 3-fas transformator (fallstudie 1 & 3).

Transformatorerna är kopplade enligt följande;
* en inspänning på 400 volt, på primärsidan (deltakopplad; A, B & C), och
* en utspänning på 230 volt, på sekundärsidan. Y-kopplad; a, b & c, samt
* PE, skyddsjord på sekundärsidan (godkänt jordtag – särjordning)
* N, Nollan (är skild från skyddsledare) i ett TNS-system (5-ledar-system).
* Höljet kopplas till eget jordtag, då det gäller högspänningstransformator, men
* Höljet kopplas till PEN-ledaren på elverkets servis, vid 400/400 volt, dvs. de fallstudier som här presenteras (jag är osäker på fallstudie 1, eftersom transformatorn är monterad på en säkerhetshöjd av 4 meter.). Tacksam för kommentarer!

Ett sant 5-ledarsystem – ett s.k. TN-S-system (Se TN-koppling, på Wiki).
Det är alltså först med en sådan transformator man kan få ett sant 5-ledar-system (TN-S-system), och bli av med läckströmmar (not 6) - det räcker alltså inte med att bara montera 5-ledarkablar! Då måste alla förbrukare (hushåll) på transformatorns sekundärsida ha installation med 5-ledare och central där PE och N är åtskilda.
Detta är alltså enda åtgärden för att på bästa sätt undvika det lågfrekventa magnetfält som kan orsakas av obalansströmmar i ett fyrledarsystem (not 6).

Denna isoler-/störskyddstransformator förhindrar alltså både lågfrekventa magnetfält orsakat av obalansströmmar (not 6), samt även i viss mån de mera problematiska högfrekventa störningar som numera finns på elnätet (not 2).
Även ferriter behövs eftersom en transformator alltid har en viss kapacitans mellan primär och sekundär. Detta kan bero på att lindningarna är av multilayer-typ, och därmed släpper igenom högre frekvenser.
Ferriter bör därför monteras både på:
► hela serviskabeln (Ferriterna fungerar då som en sugtransformatorkärna), samt på
► varje enskild ledare (mot transienter i differentiel mode ”DM”).

5. Särjordad transformator fixade misslyckade elsaneringen (fallstud. 1).

Den misslyckade elsaneringen (med potentialutjämning, hos Thorleif på Malfall) fixades med hjälp av en särjordad stolptransformator (fallstudie 1). (4)

Summering:
Se bilderna 1 & 2 på särjordad stolptransformator [sidan 21, ref. 14].

Den egen transformatorn löste mera än problemet med vagabonderande strömmar, vi misstänker att den också p.g.a. sin konstruktion (och inkoppling; s.k. DYN11), tar bort mycket av de övertoner o störningarna som finns på elnätet idag (inklusive PEN-ledaren).

Elsäkerhetsverket har godkänt denna typ av installation, med hjälp av en chef på Fortum (tidigare Gullspångs kraft).
Med krav på eget jordtag, för att jorda ned sekundärsidan, och detta kontrollmättes då ( i november 1994).

Jordningen på Malfall sker genom kopparledning (runt nästan hela huset) och därtill anslutna jord-plåtar (nordväst & sydost), samt jordspett (nordost & sydväst).
Märk väl att denna jordning (av transformatorns sekundär) sker därför genom 5-ledaren, som är nedgrävd.
Det är gjort på detta vis för att ”referenspunkten” skall vara så nära den elöverkänsliga som möjligt.
Bild 1 och Bild_2 är bilder på isolertransformatorn på Malfall.
Det finns inga tekniska uppgifter tillgängliga. Vi vet bar att det var en gammal 10/04 kilovoltstransformator som byggdes om någon gång i ”forntiden”.
Den har nu ;
* en inspänning på 400 volt, på primärsidan (deltakopplad), och
* en utspänning på 230 volt, på sekundärsidan (Y-kopplad).
Att den från början varit en 10000-volts transformator innebär troligen att den har en bättre isolering, och att den därmed dämpar (inte bara höga spänningar, utan även) högfrekventa störningar avsevärt bättre än en transformator tillverkad för 400 volt !!!
Man vet även att en sådan typ av koppling (delta-Y), har en mycket stor dämpning på vissa typer av störningar. (Inkommande PEN ledare bör heller INTE vara ansluten (dvs trafon kopplas som om det vore en högspänningstransformator. Detta är viktigt eftersom det finns mycket störningar på PEN-ledaren, som annars skulle bli kapacitivt kopplade till sekundären.)
Mera resonemang om detta med störskyddstransformator finns nedtill i detta dokument.

Nya praktiska rön vill jag här delge er:
Lyckad elsanering utan transformator !
Om obalansströmmarna är små (under 30 mA) så att en jordfelsbrytare inte löser ut kanske följande är värt att testa!
Det har alltså pga av denna erfarenhet monterats ferriter i mitt säkringsskåp (som du ser här nedan i bild 1).

Bild 1.

Om elverket skall montera in en ny elektronisk elmätare, måste den alltså monteras före transformatorn - lämpligen på stolpen före (se foto ovan).

Bild nr 2

Närmare bild på stolpen med mätarskåp och isolertransformator, som gjorde att elsaneringen till slut lyckades !
Transformatorn ”isolerar” mellan inkommande 4-ledare (=servisen) och den egna 5-ledaren, – dvs. ett SANT 5-ledarsystem!

Transformatorn måste sitta på en säkerhetshöjd av 4 meter.
Detta p.g.a. att höljet kan bli strömförande om fel uppstår.

Störskyddstransformator ett sätt att lyckas vid elsaneringar ?
(Läs en sida i Pdf-format 48 kB)

6. Inkoppling av särjordad transformator i carport (fallstudie 2) (5).

Bild nr 3

Annan lyckad installation med transformatorn i husets carport.
Denna transformator står endast 3 meter från huset. Detta ger inga problem med magnetfältet, eftersom det ju (p.g.a. transformatorn) inte finns några vagabonderande strömmar.
Jag har gjort mätningar med Friman MF-3, och det var knappt mätbara magnetfält, invid husväggen!

7. Inkoppling av särjordad transformator i friggebod (fallstudie 3). (6)

Bild nr 4.

Annan lyckad installation i en friggebod. Lägg märke till in- och utgående CEE-don (vägguttag & väggintag, sk ”hansk-inkoppling”), som gör att man enkelt kan koppla in hela transformatorn då den levereras.

Bild nr 4b.
Friggeboden och mätarskåpet (med inkommande servis).

8. Kan man jorda bort störningar? (7)

Nej – i varje fall inte med potentialutjämningsledare, som du kan läsa om i dokumentet om den misslyckade elsaneringen – Läs mera om Magnetsanera.

Läs mera av denna (för min hälsa förödande) jordning här ovan:
* Kopparledningen (= jordlinan = potentialutjämningsledaren)
* El- (fälts-) saneringen ökade magnetfälten, och bostaden blev obeboelig!
Samt läs då även:

Om jordning och potentialutjämning.
Löser man alla störproblem (EMC-problem) med jordning?

En erfarenhet:
Jordtaget kan ibland vara en oisolerad kopparlina som lägges parallellt med servicen. Detta är direkt olämpligt med tanke på att inkommande fyrledarkabel (= servicen) har störningar vilka då överförs till jordtaget och "förorenar" (not 2) därmed hela elsystemet. Då hjälper det inte längre med mantlade kablar.

9. Lite snack om transformatorer. (8)

En schematisk skiss på inkopplingen av en 3-fas isolertransformator, kommer här nedan.
Elverket jordar transformatorns hölje med inkommande skyddsjord (PE-ledaren).
Det är på transformatorns sekundärsida som jag jordat. Det är så man måste ansluta en trefastransformator, för att få godkänt av elsäkerhetsverket.
Ett jordtag har en kapacitans (Eng. = Stray Capacitor -> strökapacitans), men även en induktans , vilket gör att det inte går att jorda bort högfrekventa störningar. Detta är väl känt hos folk som håller på med kotrvågsradio.
Se figuren nedan

Läs mera: Om jordning och potentialutjämning.
Apropå detta med transformatorn på Malfall så ha civilingenjör Ragnar Forshufvud,.skrivit;
Störskyddstransformator ett sätt att lyckas vid elsaneringar ?
(Läs en sida i Pdf-format 48 kB)
Thorleif syn på inkoppling av en störskyddstransformator, och att det är viktigt med en mycket låg kopplingskapacitans Ck (helst i storleksordningen hundradels pF).

Läs även om Transformatorns dämpning!
En diskussion angående en transformators dämpning.
Bl.a. om olika läck kapacitanser vid inkoppling av störskyddstransformator, och hur dessa påverkar dämpningen och transadmittansen.

10. Montering av ferritringar på ledarna. (9)

Hur många – en bra fråga som är svår att mycket svår att besvara,
Men efter att ha monterat på ferritringarna (se nedan),
kunde jag ofta ha på elvärmen (= elpatron) 2004,
men inte från och med 2008 (se trolig förklaring nedan)!

I december 2004 fick jag några tusen kronor från en fond.

Kan ha på elvärmen (= elpatron) 2004,
men inte från och med 2008!

Jag köpte då flera ferriter, och monterade dessa;

på inkommande servis, i mätarskåpet. Se Bild_1.
Det var ferriter av typ FR2645 jag använde på varje enskild ledare (faser nolla & jord).
På elpatronens EKLK-kabel monterade jag 3 av de större ferriterna.
FR2643 gick på hela kabeln inne vid pannan.
På varje enskild ledare;
3 faser samt nolla & skyddsledare (5-ledare), monterades ferriter av typ FR2645.

Varför jag nu inte kan ha på elpatron orsakas troligen av att FORTUM har ett PLC-system nere i byn (på andra sidan min transformator) samt på en mångårig borreliainfektion, som verkar ha ökat min känslighet (vilket även borreliaföreningen bekräftar genom många fall).

Vänliga hälsningar
Thorleif Sand
Som bor på det el- och magnetfältssanerade torpstället Malfall, som dessutom ligger i radioskugga för radio- och TV-sändare.)
Jag kan sitta vid datorn p.g.a. att jag har specialbyggd bildskärm, mus och tangentbord, samt en dator som står i ett avskärmat rum (med en 6 mm tjock aluminiumplåt + mina specialbyggda filter) !
Men min doft- och kemikalieöverkänslighet (som troligen – genom en borreliainfektion – orsakat min svåra elöverkänslighet), gör att jag t.ex. inte ens tål lukten av nya strömlösa datorer.

11. REFERENSER:

EMC – Grundkurser
EMC, är det ett närfälts-problem eller fjärrfälts-problem (near-field problem or far-field)?
Båda referenserna (24a & 24b), nedan, ”benar” upp EMC-problematiken med att först ta upp detta med Common Impedance ("Ground") Coupling (vilket är ett problem i Sverige med sitt 3-fas, 4-ledarsystem (TNC eller TNC-S), men detta tar jag inte upp här.
Jag försöker koncentrera mig på nästa viktiga fråga om EMC-problemet orsakas av närfält eller fjärrfält, och hur man då skall mäta och åtgärda dessa, som även tas upp i referens 11a nedan.

1a.

UTS:Engineering (University of Technology Sydney) har en grundkurs i EMC, vilket ingår som lektion 6, i en kurs om ”Analog Electronics, 2011”. Jag ber dig läsa de första 7 sidorna i detta 26-sidiga Kompendium: Lecture 6 – Electromagnetic Compatibility .
<http://services.eng.uts.edu.au/>

Inductive Coupling (quotation/citat from page 6):

Inductive coupling is where a magnetic field from some external source links with a current loop in the victim circuit. . . . .
Any current creates a magnetic field. We know from Ampe`re's Law that the field strength is dependent on the current enclosed by our path of integration in circling the current. A current loop therefore creates a magnetic field. . . . .
If a time varying magnetic field links with a conductive loop, then Faraday's Law applies and a voltage will be induced in the loop. (Se formler nedan, I nästa punkt.)

1b.

Se ett bildspel från INTEL's hemsida, om överhörning (crosstalk):
Educational slideshow on capacitive and inductive crosstalk

Formel för spänningspulser orsakade av magnetfältets frekvensberoende induktiva överhörning,
– en inducerad spänning enligt Faradays lag:
Se spänningspulsen/transienten i grafen nedan[Fig 5:2].

Vid sinusformad störning (I) gäller Läs i referens 11d.
Elektriska fältet orsakar (genom influens ) en
frekvensberoende kapacitiv överhörning – en förskjutningsström -

<http://download.intel.com/education/highered/signal/ELCT762/class19_Crosstalk_overview.ppt>

1c.

Statens provningsanstalt skriver om EMC-problematiken och lösningar.

Crosstalk on Printed Circuit Boards SP, av J Carlsson – 1994

The crosstalk is a near-field problem and as such often divided into two different parts: common impedance coupling and electromagnetic field coupling. … The electromagnetic field coupling part of the crosstalk is often divided into inductive and capacitive coupling. The problem when the inductive and capacitive coupling should be analysed is to find the stray inductances and capacitances for the problem.

www.sp.se/sv/index/research/EMC/Documents/lccalc.pdf

På sidan 23 ff kan man se diagram (Fig 5:2) som räknats ut med hjälp av bl.a. Faraday's lag.

Tre referenser (beträffande ”nedsmutsad” PE-ledare) från;
Publikationer - LTU - Luleå tekniska universitet - Forskning.

2a.

INCREASED POLLUTION IN THE PROTECTIVE EARTH.
Skyddsjorden är ”förgiftad/nedsmutsad”, med högfrekventa störningar !
1997 skrevs en sexsidig vetenskaplig utredning på Chalmers(1) och Luleå(2) universitet om störningar på elverkets skyddsjordsledning (PE-ledare = Protective Earth):
Författare:
Åke Larsson ; Martin Lundmark ; Janolof Hagelberg
Läs 6-sidigt PDF-dokument

2b.

HIGH-FREQUENCY NOISE IN POWER GRIDS, NEUTRAL AND PROTECTIVE EARTH
Martin Lundmark
Läs PDF-dokument på 12 sidor

2c.

The use of protective earth as a distributor of fields and radiation
Lundmark, M. , Hagelberg, J-O. , Larsson, A. , Byström, M.& Larsson, Å. 2000 i:
Biological effects of EMFs: [Millennium International Workshop on Biological Effects of Electromagnetic Fields] ; Heraklio, Crete, Greece, 17 - 20 October 2000 ; proceedings. Kostarakis, P. (red.). Heraklio: Workshop on Biological Effects of Electromagnetic Fields
Läs PDF-dokument på 118 sidor <http://pure.ltu.se/portal/files/2226019/Paper.pdf>

Forskare har konstaterat en obalans i det autonoma nervsystemet hos elöverkänsliga, genom flera olika studier.
Se även bevis för hur nervsystemet påverkas av Radio- och mikrovågor --> Bilaga 2.
2.a.
Forskarna Kjell Hansson Mild och Monica Sandström (m.fl.) har konstaterat en obalans i det autonoma nervsystemet hos elöverkänsliga, (år 1997).
De elöverkänsliga är bl.a. mera känsliga för blinkande ljus, som de kan påverkas av genom att de kan känna av mera högfrekvent blinkande ljus.
Detta har gjort att man tycker att elöverkänsliga skall ha lysrör med högfrekvensdon. Detta kan bli en ”katastrof”, se mera i min mätrapport
Se även bevis för hur nervsystemet påverkas --> Bilaga 2.
2.b.
Åter igen har forskarna Monica Sandström och Kjell Hansson Mild (m.fl.) konstaterat en obalans i det autonoma nervsystemet hos elöverkänsliga, (år 2003).
Holter ECG monitoring in patients with percieved electrical hypersensitivity
International Journal of Psychophysiology 49 (2003) 227-235
www.elsevier.com/locate/ijpsycho

Eldistributören Gullspångs kraft (numera FORTUM) har arbetat för att Elsäkerhetsverket skulle godkänna isolertransformatorn. Då måste jordtaget vara godkänt (dvs. hålla rätt resistans/”jordvärde”)

Text ur tidskriften Bioelectromagnetics 11:139-147 (1990)
A Model to Assess Personal Exposure to
ELF Magnetic Fields from Common
Household Sources
Vincent Delpizzio
Australian Radiation laboratory, Yallambie, Australia
P.g.a. epidemiologiska studier har man här kommit fram till en viss magnetisk årsdos. Man säger att den inte bör överstiga 400 µT-h/year (detta för att undvika cancer).

Elektriker på olika elbolag säger följande: De lokala transformatorstationerna har ett jordtag och jordtagsströmmen ökar markant vid till exempel snösmältningen. Det är känt att högre fukthalt ger ett bättre ”jordvärde” och därmed en ökad obalans. Den ökade obalansströmmen på transformatorns sekundärsida finns alltså både i jordtaget och i ledningen (= servisen) som matar husen med ström.
Denna obalansström ger upphov till magnetfält som kan vara värre än de magnetfält som själva transformatorn ger.
Obalansström kallas även:
* krypström (den ström som går i marfukten, och inte via andra ledningar eller vattenrör).
* vagabonderande ström (den ström som går i t.ex. fjärrvärmerör, eller fläktsystem mm.)
* cirkulerande jordström, eller läckström.

13.

Filter i t.ex. tvättmaskiner och datorer är INTE avsedda att ta bort störning, som skapas av motor och elektronik i maskinen (eller datorn), utan är konstruerade med avsikt att ta bort utifrån kommande störningar (dvs. common-mode störningar). Dessa filters avstörningar (Cy-kondensatorer) kopplar ut (placerar) störningen på skyddsjorden, och till följd därav skyddsjord och mantlar "förgiftad", med högfrekventa störningar. Läs mera i min sammanställning om filter.

14.

Avhandlingar och examensarbeten LTU UMU
Jordningar-verifieringar ur ett impedansperspektiv
av G. Lundqvist (2010) 163 sidor
Ladda ned examensarbetet (PDF)
http://www8.tfe.umu.se/courses/energi/ExjobbCivIngET/Rapporter/2010/GustavLundkvist.pdf

Mina texter får gärna citeras (eller hellre skrivas ut i sin helhet), om du tydliggör att
”Texten är Copyright © Thorleif Sand".
Gör inte lokala kopior på egen hemsida, men vänligen använd,
länkar till www.malfall.se istället.

Detta är en del av sammanställningen om:
"Biologiska effekter av radio- och mikrovågor genom interaktion med hormonstörande miljögifter".
Av Thorleif Sand, som har arbetat med kommersiell kommunikationsradio, radiosystem samt mikro- och minidatorer i mer än 20 år.

Åter till startsidan
Välkommen och tyck till via e-post