|
|
|
jordtag.html
|
|
|
Om
jordning och potentialutjämning.
Löser
man alla störproblem (EMC-problem) med jordning?
En
diskussion angående jordning och potentialutjämning.
Att prata om jordning med en duktig människor
inom kortvåg, är mycket intressant.
Efter att jag skrivit om problem
med jordningar, så (har jag funnit) att
man gjort examensarbete. Se punkt
6. Citat från Umeå Tekniska
Universitet – UMU)
Jordningar -
verifieringar ur ett impedansperspektiv.
Text av
Thorleif Sand (2007-11-13 , efter en fråga från
forumet - elmätarlistan).
Upplagd
av Thorleif Sand 2007.
Reviderad 17-03-09
/ 09-12-19
/ 09-01-26 / 08-04-08
Idé & Copyright
© 1998 - 2017, Thorleif Sand -
www.malfall.se
med undantag av citerade texter.
Originaltexten
finns på
www.malfall.se/emc/trafo/jordtag.html
Syftet med detta dokument är att använda traditionella
kunskaper, som radiofolk har
|
|
|
|
1. Jordning av PLC-signalering,
blir en svår uppgift.
Apropå jordning av 100 kHz
(PLC-signalering), så vill min tidigare kollega,
Roy ta
följande exempel:
Ni bör kolla in de MYCKET stora
jordningar som finns på flygplatsernas 300 kHz
radiosändare, och det blir INTE lättare att jorda 100
kHz, som ju är över en oktav lägre!
Han menar
att all jordning som folk pratar om, är som en "tältpinne"
jämfört med den jordning som finns på
flygplatsernas 300 kHz radiosändare!
|
|
|
|
Figur
1: Se figuren – så kan man förstå varför
det blir svårt att jorda bort högfrekventa
signaler/störningar.
|
|
|
|
2. Åskledare.
Ett annat exempel, han hört om, var de
stora besvär man haft med åskledare på en kyrka
i Värmland (någonstans ?), som det behövdes 4 st
jordspett på 12 meter för att få tillräckligt
låg resistans på (det finns ett jordspett i varje
hörn av byggnaden).
.
Ha i tanke att ett jordtag INTE
har noll i reaktans (X) eller impedans!
Detta är viktigt
att tänka på då du skall jorda annat än
likström eller möjligen 50 Hz!
|
|
|
|
3. Till jordning behövs en lång
ledare
Detta är högst beklagligt (hittar i
nuläget inget bättre ord), i det oriktiga i att inbilla
sig/oss att man kan jorda bort högfrekventa störningar!!
Se bara på alla Cy-kondensatorer i nätavstörningsfiltren
i t ex switchade nätaggregat, en tvättmaskin eller
ett lysrör med HF-don eller en batteriladdare.
Denna
ekvation går inte ihop för att hur kan man med en lång
ledning lösa "allt" och se allt som
jordningsproblem, då ju en lång ledning (mera än
storleksordningen några decimeter) ger följande:
*
den har en "egenimpedans", och
* den har vid en
kvarts våglängd mycket stor impedans!
|
|
|
|
|
|
|
|
4. Kan jordning ersätta ett filter?
|
|
|
|
5. Jordning – potentialutjämning!
Och avslutningsvis vill jag
berätta för er om en annan typ av
jordning, som
konsulten tipsade om vid elsaneringen här på
mitt
torpställe Malfall.
Jordning av 50 Hz kallas
för potentialutjämning, och i mitt fall så
var
detta en c:a 50 meter lång kopparledning (= en oisolerad
fåtrådig
25 kvadrat kopparledning), som låg
i mycket fuktig mark.
Läs mera av denna (för min
hälsa förödande) jordning på min hemsida:
*
Kopparledningen
(= jordlinan = potentialutjämningsledaren)
*
El-
(fälts-) saneringen ökade magnetfälten, och
bostaden blev obeboelig!
Läs där
även punkt 7 och 8, med efterkommentaren, samt att detta
gjorde att jag fick "magnetfältssjukan" Läs
PDF-fil
(av professorn).
|
|
|
|
|
|
|
|
6. Jordningar och högre
frekvenser (impedansperspektiv).
Citat ur examensarbete. Citat från Umeå
Tekniska Universitet – UMU).
Efter att jag skrivit om problem
med jordning, så (har jag funnit) att man gjort
examensarbete, som ju så gott som bekräftar det jag
varit inne på – nämligen detta med att ta upp
problemen med de högre frekvenserna (högre än 50
Hz – ELF).
Citat från sökningen:
Jordningar
- verifieringar ur ett impedansperspektiv.
av
G. Lundqvist (2010)
Syftet med detta examensarbete är att
analysera jordtag och deras förmåga att fungera vid
blixtnedslag. I Sverige har fokus legat på jordtagsresistans,
vilket fungerar för strömmar med frekvenser kring 50
Hz. Standarderna verkar ha bortsett ifrån att blixtströmmen
är en transient bestående av en mängd olika
frekvenser som sträcker sig upp i MHz området.
I dagsläget värderas jordtag
utifrån dess jordtagsresistans, och många invaggas i
en falsk trygghet om att jordtaget fungerar vid blixtnedslag. Ett
felaktigt konstruerat jordtag kan resultera i skador på
elektronik, bränder och personskador. En orsak till
fokuseringen på jordtagsresistans är att det fram till
nu har saknats kommersiella metoder för att mäta
jordtagsimpedans. Examensarbetet analyserar två nya
mätmetoder, vid namn trepol svep och högfrekvensmetoden,
som båda mäter jordtagsimpedans. En stor mängd
data ifrån mätningar med dessa metoder analyserades.
Se referens 1, nedan [1].
|
|
|
|
|
|
|
|
PS,
Kom gärna med kommentarer eller
frågor.
Mvh
Thorleif Sand
|
|
|
|
|
|
|
|
REFERENSER:
|
|
|
1.
|
Avhandlingar och
examensarbeten LTU UMU
Jordningar-verifieringar ur ett
impedansperspektiv
av G. Lundqvist (2010) 163 sidor
Ladda
ned examensarbetet
(PDF)
http://www8.tfe.umu.se/courses/energi/ExjobbCivIngET/Rapporter/2010/GustavLundkvist.pdf
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta är en del av
sammanställningen om
"Biologiska effekter av radio-
och mikrovågor,
genom interaktion
med kemikalier och miljögifter".
Av Thorleif
Sand,
som har arbetat med kommersiell
kommunikationsradio,
radiosystem samt mikro- och minidatorer i
mer än 20 år.
|
|
|
|
Åter
till startsidan
Till Agenda
59
Välkommen
och tyck till via e-post
© www.malfall.se
2005 – 2017
|
|
|
|
|
|