|
bilaga
6
HÖGFREKVENTA
FÄLT GER STÖRNINGAR
I ALLMÄNBEFINNANDET
Här
nedan kommer text som är hämtad ur en sida av :
VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE, ARBETE och HÄLSA 1979:30
Detta aktuella nummer handlar om,
Biologiska
effekter av elektromagnetiska fält inom radiofrekvens och
mikrovågsområdet. Risker
och gränsvärden.
Den är författad av
välkända namn inom området såsom, Kjell
Hansson-Mild, Ulf Land- ström och Bertil Nordström.
1.
Inledning
Redan
i början av 1930-talet stod det klart att radiofrekventa
(RF) elektromagnetiska (EM) fält utgjorde ett
arbetsmiljöproblem. Radiotelegrafister och servicepersonal
vid större kortvågsändare klagade över vissa
störningar i allmänbefinnandet. Besvären yttrade
sig bl.a. i form av huvudvärk, trötthet,
sömnsvårigheter och ökad retlighet, d.v.s.
problem som alla är sammanknippade med störningar i
centrala nervsystemet (se vidare Liebesny, 1935). De första
åren efter införandet av kortvågsbehandling inom
medicinen upplevde personalen, som arbetade med dessa apparater,
liknande besvär (Dänzer et. al.,1938; Thom, 1959). v.
Went (1954) införde ett skyddsavstånd på 2m till
kortvågs-apparaturen vid behandlingen för att han och
hans medarbetare skulle undvika dessa besvär.
Eftersom
problemen med dessa fält varit kända så länge,
borde vi väl idag ha en mycket god kunskap om vilka
hälsorisker som är förenade med exponering för
dessa högfrekventa elektromagnetiska fält? Tyvärr
har inte någon större uppmärksamhet ägnats
åt detta område förrän under de sista 5-10
åren och trots att antalet undersökningar och
rapporter angående biologiska effekter av RF/mikrovågsfält
enligt den senaste bibliografin av Glaser med medarbetare (1977)
uppgick till över 4600 st, är vår kunskap om den
biologiska verkan av elektromagnetiska fält inte mycket
större nu, än vad det var på 30-talet. På
vilket sätt som fälten växelverkar med den
biologiska organismen är fortfarande ett till stora delar
olöst problem.
Avskrivet
(1997) för: Thorleif
Sand Malfall 686 94 ROTTNEROS
Bilaga
6 i Pdf-format
Nästa
sida (bilaga
7)
|
|