|
bilaga
7
Forskarmöte
om "mobiltelefoner och hälsa" i Wien, 25-28
oktober, 1998.
- Seminarium
om mobiltelefoner och hälsa.
Wiens Universitet,
Österrike, 25-28 oktober l998.
Diskussion om eventuella
biologiska och hälsomässiga effekter av radiofrekventa
(RF) elektromagnetiska fält (EMF).
Samfällt
uttalande från Wien-mötet (EMF-Resolution).
Den
terminologi man föredrar vid offentliga sammanhang är
följande:
"Biologiska effekter vid
lågintensiv exponering" är ett mera
lämpligt uttryck än andra använda termer såsom,
"icke-termiska effekter", "otermiska
effekter" eller "mikrotermiska effekter".
Inledning:
Mötesdeltagarna var överens om att det är
vetenskapligt fastställt, att biologiska effekter uppkommer
vid lågintensiv exponering. Emellertid är den
nuvarande vetenskapliga kunskapen otillräcklig för att
fastställa ett pålitligt gränsvärde
(säkerhetsstandard), för denna exponering. De
existerande bevisen kräver ökad forskning om denna
eventuella hälsorisk, samt för att fastställa ett
adekvat (lämpligt) exponerings- och dos-gränsvärde.
Basstationer:
Hur skall man säkerställa allmänhetens deltagande
i beslutsprocessen? Allmänheten bör ges tillräckligt
med tid för att kunna delta i hela processen. Detta skulle
innebära information om teknik och uppgift om
exponeringsnivåer samt information om ställningen i
hälsodebatten. Det skall vara möjligt för
allmänheten att deltaga i beslut som rör gränsvärden,
basstationsplacering etc.
Bärbara
telefoner: Hur kan användarens situation förbättras?
Uppgifter om strålningsnivå bör vara tillgänglig
för att användarna skall kunna jämföra olika
telefoner. För att möjliggöra ett klokt
användande, skall tillräckligt med information från
debatten om hälsoeffekter vara tillgänglig. Detta
förfaringssätt skall ge användarna olika
möjligheter till att reducera exponering av EMF
("strålningsdosen"). Detta tillvägagångssätt
kan stimulera en vidare utveckling av mera lågstrålande
apparater.
Översättaren,
Thorleif Sand, har arbetat med kommersiell kommunikationsradio,
radiosystem samt mikro- och minidatorer i mer än 20 år.
Referenser:
Carl
Blackman, Environmental Protection Agency, USA,
Blackman.Carl@epamail.epa.gov
Neil
J. Cherry, Lincoln University, New Zealand,
cherry@kea.lincoln.ac.nz
G.
Käs, Bundeswehrhochschule Neubiberg, Deutschland
Lebrecht
von Klitzing, Universität Lübeck, Deutschland,
klitzing@medinf-mu-luebeck.epa.de
Wolfgang
Kromp, Inst. f. Risikoforschung, Universität Wien,
wolfgang.kromp@irf.univie.ac.at
Michael
Kundi, Inst. f. Umwelthygiene, Universität, Wien,
umwelthygiene@univie.ac.at
Henry
Lai, University of Washington, USA, hlai@u.washington.edu
William
Leiss, Queen's University, Kanada, leiss@saltspring.com
Theodore
Litovitz, Catholic University of America, USA, litovitz@cua.edu
Kjell
Hansson Mild, National Institute for Working Life, Sweden,
mild@niwl.se
Wilhelm
Mosgöller, Inst. f. Histologie u. Embryologie, Universität
Wien, wilhelm.mosgoeller@univie.ac.at
Joachim
Röschke, Psychiatrische Klinik, Universität Mainz,
Deutschland, roeschke@goofy.zdv.uni-mainz.de
Felix
Schinner, Inst. f. Risikoforschung, Universität Wien,
felix.schinner@irf.univie.ac.at
Stanislaw
Szmiegielski, Militärinstitut für Hygiene und
Epidemiologie, Polen, szmigielski@wihe.waw.pl
Luc
Verschaeve, Div. of Energy and Environm. Research, V. I.T.O.,
Mol., Belgium, verschal@vito.be
Ulrich
Warnke, Universität des Saarlandes, Deutschland,
warnke@rz.uni-sb.de
För
ytterligare information från universitetet i Wien;
www.irf.univie.ac.at/emf
Bilaga
7 i Pdf-format
|
|
